Etiketter

, , ,

taliban

Naturviner har ju säkert de flesta hört talas om vid det här laget – och beroende från vem ni hört det ifrån så kan det vara vitt skiljda utsagor. Bland de mer inbitna råder nämligen en på sina ställen ganska hätsk debatt. Båda lägerna är naturligtvis helt övertygade om att de själva har rätt. Och längre än så kommer vi inte i dagsläget.   Anledningen till detta är framför allt att frågan blivit så ideologiskt laddad och därför tappat kontakten med all rimlig logik – (vilken i det här fallet borde handla om vad som är ett bra vin). Min ställning har varit att jag gärna plockar russinen ur kakan både bland naturviner och andra viner – men hur populärt är det för de som bjuder en på kakan ifall man bara äter russinen?

Det är två ganska skilda grupper vi har att göra med här – Naturvinsidan hävdar att deras viner är rena hälsomedicinen – huvudvärk, och andra åkommor som förknippas med vindrickande drabbar inte naturvindrickaren. ”Vanliga” vinerdäremot är rena giftcocktails som framställs i stora mängder i stora opersonliga fabriker. Riktiga viner tillverkas med så lite mänsklig inblandning som möjligt, utan kemikalier, eller vinifieringsmetoder som påverkar druvjuicens naturliga uttryck. Till den här gruppen räknas en hel hop sommelierer runt om på landets restauranger, och ett stort gäng vinhipsters.

wine-snob

I motsatt ringhörna har vi Sveriges samlade vinskribenter (de flesta och största) och ett antal förstå-sig-påare. Här råder ett helt annat synsätt: naturvin är ett påfund av hipstersommelierer för att sälja undermåliga viner från egocentriska vinmakare till den okunniga massan som vill få berättat för sig vad som är hippt. Hela Biodynamiken är dessutom bara hokus pokus! Det finns ingenting som säger att ett vin blir bättre bara för att man begraver ett kohorn med gödsel när det är fullmåne! Dessutom så håller inte vinerna eftersom de är felaktigt byggda från början.
För en tid sedan försökte systembolaget sig på att lansera ett gäng naturviner på lite bredare front. Ett antal vinimportörer hängde på, och fick ut en skaplig mängd viner som höll (enligt mig) en god kvalitet, och i många fall var väldigt intressanta.
Tyvärr så visade det sig att Sveriges vinkritiker inte riktigt var redo för detta, och artiklarna blev därefter – ”Naturliga skräpviner gör entré”, eller ”Här är naturvinerna som inte finns” kunde man snart läsa. Tråkigt tycker jag, då så pass erfarna vinskribenter borde ha bättre koll på läget.
Men det finns också andra åsikter så läs de här artiklarna också, så är balansen återställd.

Som ni kanske förstår så är termen naturvin ett ganska vagt begrepp, och absolut ingen klassificering. För att lite mer handfast reda ut vad som är vad har jag lånat en text från BKWine där begreppen reds ut:

Ekologiskt vin: Vinodlingen är certifierad ekologisk av en officiell organisation, t.ex. Ecocert. Man använder t.ex. inte kemiska besprutningsmedel (utom koppar och svavel) och anstränger sig att ”respektera naturen”. Reglerna är gemensamma inom EU.

Biodynamsikt vin: Man använder sig av speciella komposter och örtdekokter för behandla vingården. Ofta tar man även hänsyn till en planteringskalender baserad på månfaser (som bondepraktikan) även om detta inte strikt sett tillhör biodynamin (och även många som inte arbetar med biodynami använder sig av den). Alla biodynamiska producenter är även ekologiska. Certifierat av privata organisationer, t.ex. Demeter och Biodyvin.

– Naturligt vin: Ett begrepp som blivit populärt på senare tid utan att egentligen ha någon definition. Tanken är att man gör så lite ingrepp som möjligt. Men vem som helst kan kalla sitt vin ”naturligt”.

Culture raisonnée: finns inget bra svenskt ord för detta – bokstavligt översatt blir det resonabel odling. Man kan beskriva det som ”nästan ekologiskt”. Man använder ”helst” inga kemiska medel i vingården, men om t.ex. grårötan hotar att orsaka katastrof i vingården så tillåter man sig att använda kemiska bekämpningsmedel. Finns ingen officiell definition eller certifiering för detta heller, men många vinodlare anser sig höra hit. Kallas ibland, med en lite underlig översättning till engelska ”sustainable wine growing”.

Värt att notera är kanske också att samtliga tillåter att man använder koppar och svavel i vingården, om än i mindre omfattning än i konventionell odling. Den mest ekologiska regionen i Frankrike (mätt i total areal), är inte oväntat, Languedoc-Roussillon och den minst ekologiska är, inte oväntat heller, Champagne (2008, inkl vingårdar under konversion):

Och så till sist till ett vintips!
Detta vin släpptes först på systembolaget på det ovan nämnda naturvinsläppet – och har nu kommit tillbaka. Denna gång utan så mycket presspådrag….

Dolcetto di Dogliani Cascina Corte 2011 144:-

Traditionellt sett har Dolcetto varit ”det enkla” vinet i Piemonte. Men precis på samma sätt som Gamay i Beaujolais så har man på senare tid visat att man kan göra fantastiska viner på druvan. Detta vin är handskördat, jäst med naturjäst, och enbart små mängder svavel har använts.

Annonser