Etiketter

, , , , ,

Frankrike ÄR vin. Så är det bara. Ja, och mimare som springer runt med baguetter förstås. Men det är vinet som är det viktiga. Frankrike är ett spännande vinland på många sätt – dels finns det de riktigt anrika distrikten med lång tradition som Bordeaux, Bourgogne, och Champagne – namn som är bekanta för de flesta. Sedan finns det mängder av vinodlare som trotsar konventioner och gör fantastiska hantverksmässiga viner från regioner eller druvor som länge hamnat i skymundan. Dessutom finns det allt där emellan – för det är just mångfalden av vintyper och områden som gör Frankrike spännande. Trots det så åtnjuter det inte någon vidare popularitet i Sveriges ”mainstream”-vinkonsumtion. Nej, vi dricker rökigt Sydafrikanskt (vars viner till 90% har Franska viner som förebild.) eller ifall det ska vara fancy- Amarone. Ifall det inte hade varit för JP Chenet- boxarna så hade Sveriges konsumtion av Franska viner varit pinsamt liten. Anledningen till detta kanske kan finnas i den ”internationella smakprofil” som folk vant sig vid. Både Sydafrikanska viner och en och annan Amarone har relativt hög restsockerhalt och avrundade tanniner (garvsyror). Detta gör att munkänslan blir mjuk och smaken förstärkt av sockret. Franska viner däremot är ofta helt torra, och har ganska sträva tanniner. Detta passar utmärkt till mat, och gör dem dessutom ofta mycket lagringsdugliga. Däremot så kan det krävas en liten uppförsbacke innan man lärt sig uppskatta dem fullt ut.
Så därför tänkte vi försöka att med en hjälpande hand ge er en lätt knuff upp för den där backen.
Håll tillgodo!

Bordeaux – Chateau La Tour de By 2008
Bakgrund:

Den mest klassiska av klassiska regioner är väl ändå Bordeaux. Det finns ju en väldigt lång historia kring området och en drös med dyra slottsviner som jag inte kommer att rabbla här. Vi kan ju nöja oss med att säga att vinet kommer från den västra stranden där vinerna görs i en lite striktare lagringskrävande stil med en majoritet av Cabernet Sauvignon. På den östra stranden däremot använder man istället mest Merlot, och resultatet är ett lite mjukare vin som är tillgängligt att dricka i sin ungdom. Det finns gott om kopior på Bordeauxviner. Du hittar ofta de båda druvorna i andra viner runt om i världen, och då är det ofta Bordeaux som har fått stå som förebild. Det här vinet har jag skrivit om tidigare, och man kan ju knappast önska sig någon mer målande smakbeskrivning än denna.
Råvaror: Egendomen är planterad med 60% cabernet sauvignon, 36% merlot och 4% cabernet franc.
Doft/Smak: Nyanserad, aningen utvecklad doft med karaktär av rostade ekfat, inslag av korinter, svarta vinbär, ceder och tobak.

Bourgogne -Domaine Guyon –  Haute cote de nuits les dames de vergy 2011
Bakgrund:

Pinot Noir blev ju känt för världen i och med Sideways filmen för ett par år sedan. Då var det kanske främst den Kalifornska inkarnationen av druvan som togs upp under roadtrippen genom Santa Barbara. På samma sätt som Bordeaux har varit förebild för Cabernet och Merlotviner världen över så är det Bourgogne som gäller för Pinot Noir. Det är ursprunget, originalet. Röd Bourgogne är ett sensuellt vin, och saknar på sätt och vis den struktur och rusticitet som de andra vinerna i denna line-up har. Man kan kanske säga att sömmarna mellan de olika smakkomponenterna inte syns lika bra i Pinot Noir. I bästa fall har vinet en silkesliknande munkänsla. Tillsammans med sin rika aromatisk brukar vinerna beskrivas som en ”järnhand i silkesvante”.
Råvaror: Pinot noir.
Doft/Smak: Kryddig, nyanserad doft med inslag av fat, skogshallon, muskot och örter.

Rhone – Delas Les Launes Crozes-hermitage 2010
Bakgrund:
Det är rätt många mil mellan norra och södra Rhonedalen. Vinerna skiljer sig förstås mycket de också. I de nordligaste delarna är det framförallt endruvsviner på Syrah som gäller. Medan man i de sydligare delarna blandar ett stort antal druvor – ofta med en majoritet Grenache. Det här vinet kommer från den norra delen av floden i området som omger Hermitage-berget där några av de mest exklusiva Rhonevinerna odlas. Syrah är samma druva som brukar betecknas som Shiraz i nya världen. Men när nya världen Shiraz brukar gå ut på att vara stora och fruktiga, handlar Syrah mer om lavendel, parfym, örter och charkuterier.
Råvaror: Syrah
Doft/Smak: Kryddig, ung doft med inslag av fat, björnbär, plommon, viol, choklad, charkuterier och lagerblad.

Languedoc – Chateau Pech-Latt 2011
Bakgrund:
Languedoc får kanske många att tänka på massproducerade budgetvin. Och det är väl inte helt fel. Den stora majoriteten av odlingarna är just av denna typ – eller så säljer småodlarna sina druvor till större firmor. Därför odlas här i första hand druvor som ger hög avkastning. Exempel på detta är Carignan och Cinsault. Vad många odlare nu upptäckt är att det visst går att göra högkvalitativa viner i området bara man håller ner skördeuttaget. Se bara på Clos du Rouge Gorge från förra veckan. Det här vinet är en blandning dominerad av Carignan, det är rustikt, örtigt och lite köttigt.
Råvaror: Carignan, grenache, syrah och mourvèdre.
Doft: Fruktig doft med inslag av fat, björnbär, blåbär, viol och lagerblad.

Provningsprotokoll finns här.