Etiketter

Jens skrev för ett tag sedan om kostnaderna kring vintillverkning och vad man egentligen betalar för när man köper en flaska.

Öl är som bekant en helt annan produkt och marknaden kring öl fungerar lite annorlunda.

Under den amerikanska förbudstiden gick naturligt nog en hel del bryggerier i graven och när man 1933 återigen fick dricka alkohol hade bryggeribranchen blivit lite mer strömlinjeformad och industriell. Under de åtföljande årtiondena växte en, av industrin framtvingad, önskan om så kallad nationell lager fram. Detta var lättdrucken och billig öl som producerades i enorm skala i mellanvästern och som under 1970 talet fullständigt slog ut produktionen av hantverksöl.

Nu har efterfrågan fått fart på produktionen av hantverksmässigt tillverkad öl. En hel konsumenter ställer sig dock frågande till den ofta ganska stora prisskillnaden jämfört med den billiga industrilagern.

En av de största anledningarna är helt enkelt storleken på bryggeriet och vilken typ av öl man producerar.
En stor produktion gör att man kan förhandla till sig bättre priser på de kopiösa mängder råvaror man köper in. Dessutom är gängse industrilager bryggd på billiga ingredienser, där malten ofta till viss del är utbytt mot betydligt billigare sockergivare som majs och ris och humle, som är ganska dyrt, används extremt sparsamt.
Allt annat blir också billigare per liter producerad öl. Distrubutionsnätet äger man ofta själv och större brygder kräver mindre relativ energi och personal.

  Massproducerad 6-pack   Craft” 6-pack  
  Kostnad ($) % Kostnad ($) %
Ingredienser

0,16

4

0,25

4

Arbetskraft och produktion

0,47

12

1,06

16

Förpackning

0,66

16

0,83

13

Marknadsföring och ledning

0,33

8

0,54

8

Vinst

0,24

6

0,67

10

Återförsäljare och distributörer

1,46

36

2,48

38

Skatt och transport

0,69

17

0,62

10

Pris

4,01

6,45

En exakt uppgift på vad öl kostar är rätt svår att få tag på, men en riktlinje går att hitta i ”The Us Brewing Industry: Data and Economic Analysis” (Victor J. Tremblay,Carol Horton Tremblay), dock från 1996.
Vad man ganska snart förstår är att allt utom vinst talar för den massproducerade ölen. Vad som inte står med här är hur mycket öl av varje sort det produceras på de genomsnittliga bryggerierna av de båda typerna. Ett mellan stort hantverksbryggeri i USA kan man räkna har en produktion på ca 2 000 000 liter öl om året och använder man siffrorna i tabellen så blir där en vinst på ca 600 000 dollar och en marknadsföring (och ledning) på ca 500 000 dollar. Det kan låta mycket, men jämför med Coors som producerar över 3,5 miljarder liter öl på ett år. Det ger en vinst på nästan 400 000 000 dollar och en marknadsföring 540 000 000 dollar.

Jag vet inte riktigt vad man ska dra för slutsatser av det hela, men en hel del pengar går till annat än produktion och det viktigaste är väl ändå hur mycket av pengarna som läggs på det?
Jag tycker nog man ska köpa ölen med smaken som prioritet och då borde väl ölen med högst produktionskostnad vinna.