Etiketter

, , , ,

Handen på hjärtat: har du någon gång handlat ett vin enbart på grund av etiketten?
För min del så är etiketten eller utseendet en svag punkt som kan få mig att köpa/testa mycket som jag aldrig hade varit intresserad av annars. Det är faktiskt så viktigt för mig att jag innan jag köper ett vin, bildgooglar jag vinet och ställer mig frågan ”Kan jag leva med att ha det här i vinkällaren?” Alltför ofta blir svaret nej – ifall vinet ser för slätstruket ut eller har någon ”rolig” font eller clipart i loggan så åker det oftast ut. Även om det är ett bra vin. Tyvärr. Nu är det inte så att detta är normalfallet i mitt vinbotaniserande, men det borde ju inte hända alls – det är ju drycken i flaskan som är grejen – eller?

I min mening så påverkar allting kring en vinupplevelse den faktiska upplevelsen. Omständigheter som väder, sällskap, humör, och dofter påverkar alla vinupplevelsen, precis som mat-matchningen och typen av glas. Så varför skulle inte vår inställning om flaskan som vinet kom i påverka? Det finns en anledning att vi ofta föredrar att hälla upp boxviner i karaffer. Sen kanske det inte räcker att sätta en söt kanin etikett på ett mediokert vin för att det ska bli bra – någon måtta får det väl vara.
Jag tänkte lägga in ett par tips på etiketter som jag gillar oftast av helt personliga skäl.Ibland går det att köpa vinerna också – då har jag lagt ut en länk.

Vilka etiketter tycker ni om?

Charles Smith Wines
Charles har genomgående monokroma, minimalistiska silhuetter till sina viner.
Väldigt grafiskt och snyggt – kolla gärna in hela uppsättningen på hemsidan!

Kung Fu Girl Riesling 2010 119:-

Boom Boom! Syrah 2011 129:-

Vietti
Piemontesisk producent med en bra uppsättning Baroli i portföljen.
Det finns dessutom väldigt trevliga Barbera och Nebbiolo – alla med olika naturmotiv.

La Spinetta
La Spinettas noshörning har nått kultstatus – framförallt för sina utmärkta Barbaresco. Nuförtiden återfinns noshörningen på de flesta av deras viner – storleken på noshörningen  avgör hur stort vinet är.

Ca’ di Pian Barbera d’Asti 179:-

Ridge
Minimalistiskt och härligt – en riktig fullträff enligt mig. Och inte har den förändrats på många år.

Dunn Vineyards

Lite sirligare text –  fin textur på etiketten och väldigt enkel.
Dessutom sitter den på lite snett – snyggt.

Sine Qua Non

Lite mer egensinnig och ombytlig – vart vin har olika etiketter – vart år.
Manfred Krankl är en egensinnig vinmakare, och det återspeglas på etiketterna.
Men dyrt blir det och svårt att få tag på.

Mollydooker

Mollydooker har jag ju redan nämnt i ett tidigare inlägg – och de gör schyssta etiketter också. Väl värt att kolla upp!

Bilderna har jag tagit från cellartracker