Etiketter

, , ,

Så har den börjat, kantarellsäsongen. Som oinvigd i kantarellhemligheten innebär det en ständig ström av statusuppdateringar och smått kantarellpornografiska bilder med överfyllda näverkorgar.

Det verkar återigen ha varit ett ”fantastiskt kantarell-år” som har belönat alla invigda en till synes outtömlig källa till skogens guld.

Det är så att jag börjar så smått önska att jag hade en http://unbaby.me/  kalibrerad för kantareller.
Så frustrerande kan det vara att istället för att skymta guldgula spår i undervegetaionen, behöva armbåga sig fram bland Willy´s eftermiddagspensionärer för att tillskanskla sig de sista stackars kantarellslamsorna.

Som tur är brukar jag allt som oftast hitta bra viner som kan höja de gula slamsorna några steg.
Kantareller passar utmärkt till ett mittsegment av viner – lite fylligare vita till de lite lättare röda.

Detta gäller förstås när man låter svampen stå för sig själv – som kantarelltoast, soppa eller stuvning till crêpes. När man istälet låter det ingå i murrigt reduktiva höstgrytor så gäller helt andra viner.

På den vita sidan fungerar en lite fylligare Bourgogne eller Pinot Gris från Alsace. Undvik dock gärna nyavärlden versioner som ofta kan vara lite överdrivna i frukten, fatningen eller både och.

Röda viner som passar bra är lite jordigare Pinot Noir viner, gärna från Bourgogne eller Tyskland.
Även en lättare Toscanare fungerar bra – en personlig favorit är vinerna från Montepulciano.

Vitt

Bestheim Pinot Gris

Louis Jadot Couvent Des Jacobins

Rött

Bourgogne Vieilles Vignes de Pinot Noir Albert Bichot

Matthias Gaul Pinot Noir

Il Conventino Rosso Di Montepulciano